Kemisk exponering i arbetet ger risk för hjärt-kärlsjukdom redan vid eller under gränsvärdet för flera ämnen

För flera av de kemiska ämnen man kan exponeras för i arbetslivet så finns det risk att insjukna i hjärt-kärlsjukdom redan vid eller under det hygieniska gränsvärdet i luften eller det biologiska gränsvärdet. Det visar ett kriteriedokument från Nordiska Expertgruppen (NEG).

Nordiska Expertgruppen (NEG) har tagit fram ett kriteriedokument som utvärderar den vetenskapliga litteraturen om sambandet mellan kemisk exponering i arbetsmiljön och hjärt- kärlsjukdomar som till exempel hjärtinfarkt och stroke. Syftet  är att bygga upp kunskap som olika myndigheter kan ha som underlag när de fastställer hygieniska gränsvärden i arbetsmiljön. Det nya kriteridokumentet visar att flera av de aktuella gränsvärdena inte ger tillräckligt skydd mot hjärt-kärlsjukdom.

De exponeringar som utvärderades var olika kemiska ämnen, industrier och yrkesaktiviteter. De exponeringar som hade starkast evidens för samband med hjärt-kärlsjukdom var asbest, kristallin kvarts, arsenik, bly, koldisulfid, dioxin och dioxinlika föreningar, nitroglycerin, etylenglykoldinitrat och kolmonoxid. Därnäst förbränningspartiklar, kadmium, diklormetan, svetsrök och pappers- och massaindustri.

Flera gränsvärden behöver ses över

När det var möjligt så gjordes jämförelser mellan de lägsta observerade effektnivåerna, det vill säga den lägsta dos vid vilken man kunnat se toxisk påverkan, och aktuella hygieniska gränsvärden och biologiska gränsvärden i Norden och EU. Man kunde då se att det för flera av exponeringarna fanns risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom redan i nivå med (asbest, kolmonoxid och diklormetan) eller till och med redan under (förbränningspartiklar, kristallin kvarts, bly, kadmium och svetsrök) aktuella gränsvärden. En av slutsatserna var därför att flera av gränsvärdena behöver ses över.

Dokumentet har skrivits av dr Bengt Sjögren, dr Carolina Bigert och professor Per Gustavsson, vid Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet, i samarbete med den Nordiska Expertgruppen som leds av professor Gunnar Johansson, IMM, Karolinska Institutet. Dokumentet har publicerats i tidskriftsserien Arbete och Hälsa som ges ut av Göteborgs universitet. Det är skriven på engelska, med en svensk sammanfattning, och finns att ladda ner via: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/66225 (se också upp till höger på sidan (dator)/ härunder (mobil))..

 

Text: Carolina Bigert
Foto:Matton

Publicerad 2020-11-09