Arbetsrelaterad psykisk ohälsa

De allra flesta kan ibland uppleva att arbetet tar för mycket energi, det kan till exempel vara mycket förändringar som sker på arbetsplatsen eller extra mycket att göra. Det är vanligt att uppleva ett visst mått av ohälsa i form av en eller flera symtom under de perioder då arbetet är extra betungande. Att känna igen sig i vissa av dessa symtom under en kortare period är heller inte ovanligt. Några exempel på vanliga symtom kopplade till ogynnsamma förhållanden i arbetet är:

Om situationen på arbetet fortsätter vara problematisk under en längre period så riskerar individen att drabbas av psykisk ohälsa. Vi hör ofta om stress i arbetet, men det är långt ifrån endast arbetsbelastning och tidspress som kan skapa ohälsa. Organisatoriska faktorer, såsom ledarskap, organisationsförändringar samt den sociala och fysiska arbetsmiljön är alla faktorer som påverkar hur vi producerar och mår. Inflytande över vårt arbete, motstridiga krav och otydlighet i vår roll är exempel på andra viktiga faktorer. Det kan även uppkomma akuta situationer på arbetsplatsen såsom olyckor, hot och våld som påverkar oss starkt. Sådana plötsliga händelser kan få allvarliga följder för individens psykiska hälsa. 

Stressrelaterad psykisk ohälsa

En av de största utmaningarna för organisationer i dagens arbetsliv är att hantera och förebygga skadlig arbetsbelastning för sina medarbetare. Sedan 2014 är psykiatriska diagnoser den största gruppen av sjukskrivningar och nästan varannan person som blir sjukskriven inom denna grupp lider av stressrelaterad psykisk ohälsa. Trots att många blivit drabbade eller står nära någon som drabbats så råder det en del förvirring kring begreppet. Här följer en kort introduktion till vad stress är för något och hur det kan utvecklas till psykisk ohälsa.  

Människan behöver sina stressreaktioner för att snabbt och effektivt kunna hantera hot som dyker upp i vår miljö. Det är en aktivering av både kropp och hjärna som gör att vi kan springa snabbare, fatta bättre beslut och, om det behövs, fysiskt undanröja faran. Denna aktivering behöver vi när vi till exempel i ögonvrån ser en bil som plötsligt kör ut framför oss för att snabbt ta beslutet och få kraften att ta oss ur vägen. Stressen är även ett effektivt hjälpmedel för utmaningar i vårt arbete, där vi ofta presterar bäst om vi har arbetsuppgifter som aktiverar vår stressrespons på en lagom nivå. Då är vi vakna, alerta och effektiva.

Problem uppstår då de krav vi ställs inför längre än tillfälligt överskrider de resurser vi har. Då vi inte lyckas avvärja hotet trots all den energi och tid vi lagt på att få situationen under kontroll. Ofta har vi då under en längre period gjort ansträngningar och anpassningar både i arbetet och i privatlivet för att övervinna kraven, eller ”hoten”, som vår hjärna uppfattar det.

Stresspiralen

Ett sätt att se på vad som sker då vi hamnar i stressrelaterad psykisk ohälsa är den så kallade stresspiralen (figur 1).

Figur 1: Stresspiralen

Ofta kan personer som drabbats se att besvären startade i anslutning till att något förändrades, på arbetet eller privat. Kanske fick man barn, flyttade, separerade eller liknande. Det skedde kanske en omorganisation, man införde ett nytt system på arbetet, en kollega slutade eller man fick en ny arbetsuppgift. Denna händelse eller förändring gör att man upplever situationen som mer krävande. Saker kanske tar mer tid eller någon relation kanske kräver extra mycket engagemang. Denna händelse kan leda till att man hamnar efter i sina arbetsuppgifter, eller så uppkommer känslan av att inte riktigt ha kontroll.

Lösningen på detta blir då att arbeta fler timmar eller mer intensivt eller så lägger vi mer energi på att förändra situationen. Om förändringen är kortvarig eller snabbt går att anpassa sig till så klarar vi av att jobba mer intensivt under en kortare period. Under denna period kanske vi även väljer att inte träffa vänner och vi orkar inte heller gå på promenad eller träna. Vilket är helt normalt och rimligt.

Problemet uppstår om denna nya situation fortsätter att kräva extra av våra krafter. Då fortsätter vi att försöka komma ikapp och återfå känslan av kontroll genom att jobba mer och prioritera bort återhämtningen. Eftersom vi förbrukar mer energi, samtidigt som vi ägnar mindre tid åt att samla energi, blir vi tröttare, mer stressade och vi drabbas även av sömnstörningar, nedstämdhet, ångest, får sämre koncentration etc. Vi har hamnat i en nedåtgående spiral som riskerar att resultera i en utmattning.

Tecken på psykisk ohälsa

Att vara medveten om stressymtomen och uppmärksam på dina egna symtom gör att du kan identifiera begynnande ohälsa i tid och signalera till chef eller annan överordnad och/eller söka vård. Men det är även viktigt för kollegor och chefer att ha kunskap om tidiga signaler för psykisk ohälsa för att kunna ingripa då en medarbetare uppvisar dessa symtom.

Det mesta i vår kropp och våra funktioner blir påverkade av långvarig stress, här följer några exempel på vanliga symtom:

Kroppen: Sömnproblem, huvudvärk, ont i magen, hjärtklappning, spänningar i kroppen, värk och smärta, torr i munnen, minskad sexlust, yrsel, darrig.

Tänkande: Virrig, overklighetskänslor, svårt att släppa tankar på jobb, svårt att prioritera och ta beslut, svårt med koncentrationen, glömska, tunnelseende.

Humör: Ångest, oro, skuld, skam, känslomässigt utmattad, ledsen, irritation, ilska, gråtattacker, avsaknad av känslor.

Vissa av symtomen manifesteras utåt, men många av dessa symtom är det endast den drabbade som är medveten om. Därför är de synliga symptomen de som är viktigast för omgivningen att känna till. Vi kallar dessa symptom för stressbeteenden. Och dessa symptom är inte endast konsekvenser av påfrestningar i arbetet, utan som vi såg i stresscirkeln är dessa beteenden även något som vidmakthåller stressen och ibland förvärrar den.

Stressbeteenden: Prata fortare, äta fortare och gå fortare, prioritera bort raster på jobbet, hoppa över lunchen, jobba över, försöka göra fler saker samtidigt, prioritera bort återhämtning på fritiden, isolera sig från vänner och familj, minska fysisk aktivitet.

Dessa beteenden kommer ofta utan att vi gör ett medvetet val kring dem och de kan vara svåra för oss själva att lägga märke till. Även om de ibland kan kännas produktiva (om jag arbetar istället för att ta en paus så kommer jag komma ifatt i arbetet) så leder de ofta till att vi upplever oss ännu mer uppvarvade och vi får svårare att varva ner efter vår arbetsdag. 

Sjuk av arbetet

Påfrestningar i arbetet kan leda till olika typer av psykisk ohälsa. Här är några av om de vanligaste sjukdomarna.

Kortvarig stress

Efter en kortare period av extra mycket att göra på arbetet (eller privat) eller andra påfrestande omständigheter så kan man få symtom såsom trötthet, irritabilitet, sömnstörning och nedstämdhet.  Om den extra krävande situationen är övergående så återhämtar sig kroppen från detta då du kommer in i en lugnare period igen och du kan vila upp dig. Stress kan dock bli skadligt om det pågår under en längre period.

Läs mer om stress på 1177 (1177.se)

Utmattningssyndrom

Om de extra höga kraven har pågått under en längre tid och du har tappat all energi (kanske orkar du inte stiga ur sängen?) så är risken att du drabbats av utmattningssyndrom. Detta har ofta föranletts av en lång period av hög aktivering av kroppens stressrespons och återhämtningen har varit i stort sett obefintlig. En utmattning innebär en extrem trötthet, hopplöshetskänslor, ångest, minnesstörning, svårighet att fatta beslut och ofta känslor av skuld och skam. För den som drabbats av utmattningssyndrom är det vanligt att det också utvecklas en depression. Det kan även dyka upp tankar om att avsluta sitt liv.

Läs mer om utmattningssyndrom på 1177 (1177.se) 

Depression

Depression kan utvecklas i samband med hög arbetsbelastning och vara en del av den kliniska bilden vid utmattningssyndrom. Men du kan även utveckla depression som reaktion på den sociala eller organisatoriska miljön på arbetsplatsen. Mobbning, utanförskap och kränkningar kan leda till sänkt självkänsla, isolering och oro. Detta kan i sin tur utvecklas till en depression.

Läs mer om depression på 1177 (1177.se) 

PTSD

Stressrelaterade symtom kan även uppkomma om något allvarligt har skett på din arbetsplats. Kanske har en kollega drabbats av en olycka eller ett plötsligt dödsfall. Du eller någon kollega kanske har blivit attackerade, fysiskt eller psykiskt (exempelvis vid ett rån eller av en brukare/patient). Då kan stressrelaterade symtom uppkomma som reaktion på händelsen. Om händelsen var väldigt allvarlig, då du fruktade för ditt eller någon annans liv, så kan även PTSD (post traumatic stress disorder) utvecklas.

Läs mer om PTSD på 1177.se (1177.se)

Hur kan vi arbeta

Förebyggande arbete

För att förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen behöver vi vara medvetna om vilka risker som finns i vår arbetsmiljö. Det innebär att kartlägga och undersöka den sociala, organisatoriska och fysiska arbetsmiljön. Psykisk arbetsbelastning innebär mycket mer än bara hur mycket vi har att göra och relationer på arbetsplatsen kan skapa påfrestningar för individen. Hur vi arbetar med och hanterar dessa risker får stor betydelse för hur personerna i organisationen mår.

Som chef är det viktigt att ha regelbundna avstämningar med sina medarbetare. Håll utkik efter stressbeteenden som vi beskrivit här ovanför. Har personen slutat äta lunch med sina kollegor, jobbar hen över eller har en ökad sjukfrånvaro? Att personen upplevs som otrevlig kan också vara ett tecken på att hen är stressad eller mår dåligt. Viktigt att komma ihåg är att det är förändringen som är viktig, vissa personer har aldrig ätit lunch med sina kollegor då hen uppskattar att få en paus från det sociala.

Ibland kan det kännas obehagligt att ställa frågor som kan uppfattas som intima. Det kan vara att fråga hur någon mår eller hur de har det i sitt privatliv. Men kom ihåg att du som arbetsgivare alltid har ett ansvar att fånga upp psykisk ohälsa, oavsett om det uppkommit pga arbetet eller påfrestningar i privatlivet.

Kom ihåg att alla är olika och samma arbetsuppgifter kan belasta olika individer på olika sätt. Hur övriga livet ser ut påverkar också vilken kapacitet man för tillfället har.

Åtgärder

Arbetsgivaren har ett ansvar att anpassa arbetet för att undvika skadlig arbetsbelastning och och i samband med rehabilitering efter sjukskrivning. Om du fångat upp att någon mår dåligt pga för stor arbetsbörda är det viktigt att i första hand avlasta. Du kan även hjälpa personen att prioritera, vilka saker kan vi stryka,  skjuta på eller omfördela?

Ha täta avstämningar med en person som riskerar exempelvis utmattning, stäm av hur arbetet går, om du kan hjälpa personen med något praktiskt och hur hen mår.

Erbjud kontakt med företagshälsovården.