Barns exponering för klimatförändringar

Exempel på miljöexponeringar relaterade till klimatförändringar i Stockholms län

Klimatförändringar innebär en mängd förändringar i omgivningsmiljön. Vissa av dem förväntade, andra komplicerade och ofta svåra att förutse. En del miljötrender som relaterar till klimatförändringar är gradvisa, som till exempel ökningen i medeltemperatur, havsnivå, eller växtsäsongslängd. Dessa processer påverkar framför allt de långsiktiga trenderna i människors markanvändning och de lokala artsammansättningarna i fauna och flora. Andra har mer akuta effekter. Ett ökat antal perioder med extremväder (det vill säga hetta, långvarig torka, störtregn eller översvämningar) kan ha en förödande effekt på bland annat befolkningens resurstillgångar. Det kan till exempel handla om förstörda skördar, minskad tillgång till dricksvatten eller förorenade vattenreserver.

Omgivningstemperaturer

Värmeböljor tenderar att slå särskilt hårt mot befolkningen i städer. Urbana värmeöar påverkas av befolkningstätheten och ju mera en stad växer och förtätas, desto större blir skillnaderna i dygnsmedeltemperatur mellan staden och dess omgivande landsbygd.

Enligt BMHE 19 svarade 40 procent av vårdnadshavarna att de ”ofta” hade problem med att inomhustemperaturen var för hög under sommarhalvåret, vilket kan betyda att över 200 000 barn i Stockholms län exponeras för höga inomhustemperaturer under sommarhalvåret. Som jämförelse rapporterade 23 procent av vårdnadshavarna att deras inomhustemperatur ”ofta” var för låg under vinterhalvåret. Problem med inomhustemperatur (både värme och kyla) var generellt vanligare i storstadskommunerna än i förorts- och pendlingskommunerna och högre förekomst av problem med inomhustemperatur visade även en stark koppling till lägre inkomstnivå (figur 3).

Klimatförändringar, figur 3. Möjlighet att reglera temperaturen inomhus. Andelen (procent) vårdnadshavare som uppger att de dagligen eller minst en gång per vecka besväras av att det är: a) För varmt under sommarhalvåret eller b) För kallt under vinterhalvåret i bostaden. Uppdelat utifrån kommuntyp och inkomstnivå.

Enligt BMHE 19 svarade 28 procent av vårdnadshavarna som var klassificerade som trångbodda, att de ”dagligen” hade problem med för hög inomhustemperatur under sommarhalvåret, medan 17 procent av de icketrångbodda vårdnadshavarna rapporterade samma problem (figur 4). Trångboddhet verkar således öka exponeringen för höga temperaturer under sommarhalvåret.

Klimatförändringar, figur 4. För hög inomhustemperatur i relation till trångboddhet. Andel (procent) vårdnadshavare som uppger att det är för varmt under sommarhalvåret i bostaden. Uppdelat enligt Boverkets trångboddhetsnorm 2.

Bränder och luftföroreningar

Med ett förändrat klimat förväntas extrema väder förhållanden som värmeböljor bli vanligare och mer långvariga i Stockholms län. Det medför bland annat en ökad risk för bränder vilka kan ge upphov till stora mängder av luftföroreningar som småpartiklar, flyktiga organiska föreningar och kväve- och svaveloxider. Dessa kan i sin tur bidra till ett flertal olika sjukdomar, bland annat i andningsorganen. Hos barn har man sett att exponering för höga halter av luftföroreningar påverkar lungutveckling, astmaförekomst och lungfunktion senare i livet.

Infektionssjukdomar

Högre medeltemperatur och längre växtsäsong påverkar förekomst och utbredning av både sjukdomsvektorer (fästingar, mygg, smågnagare med mera) och infektionssjukdomar.

Fästingburna sjukdomar

Fästingburna sjukdomar såsom borrelia och TBE är de mest uppmärksammade vektorburna infektionssjukdomarna i Stockholmsområdet och särskilt aktuella när det gäller barn, som ofta leker i gräset där fästingarna finns. TBE är ett virus som kan leda till allvarliga neurologiska problem som kvarstår även efter att personen tillfrisknat från själva infektionen. Hos små barn är de kliniska symptomen av TBE vanligtvis mildare än hos ungdomar och vuxna och infektionen brukar få färre neurologiska följder.

Enligt Socialstyrelsens register (2008-2019) söker i genomsnitt 13 unga personer per år medicinsk hjälp på grund av TBE-infektion i Stockholms län. Cirka 60 procent av dessa är mellan fem och 14 år gamla, medan 16 procent är under fem år.

Vattenburna infektioner

Högre omgivningstemperaturer, mycket regn och översvämningar påverkar förekomsten av vattenburna infektioner. Studier i Göteborgsområdet har visat att antalet personer som söker hjälp för magproblem ökar när det har regnat flera dagar i sträck. Anledningen tros vara att under regnperioder ökar viruskontaminering av dricksvatten och att vattenreningssystemen inte effektivt kan hantera problemet. Infektioner i magtarmkanalen brukar generellt drabba barn, speciellt de under fem år, hårdare än vuxna. Antalet vibrioinfektioner i Östersjöområdet har visat en tendens att öka över tid. Vibriobakterier kan ge öron-näsa-halsinfektioner men om man badar med sår kan de även orsaka badsårsfeber. Badsårsfeber, som kan leda till blodförgiftning, är en mycket allvarlig sjukdom med hög dödlighet.

Alggifter

Under värmeböljorna ökar vattentemperaturer i alla typer av vattensamlingar. Detta ökar sannolikheten för att särskilda typer av alger eller bakterier börjar förökar sig i stora mängder och orsakar så-kallade algblomningar. Ibland medför algblomningar att vissa arter av växtplankton och cyanobakterier bildar gifter (toxiner) som kan ge negativa hälsoeffekter hos djur och människor. Barn är särskilt känsliga för exponering för alggifter och bör därför både informeras om farorna med att svälja vatten när de badar och, vid kraftiga algblomningar, hindras från att helkroppsbada.

Fosterperioden

Effekterna av klimatförändringarna kan påverka ett barns hälsa redan innan det föds. Om en gravid kvinna drabbas av infektionssjukdomar eller utsätts för fysiologisk eller mental stress i samband med, till exempel, översvämningar, torka, extremvärme eller effekter av en skogsbrand, kan detta även påverka utvecklingen hos fostret och i vissa fall lägga grunden till framtida hälsoproblem hos barnet. Kroppslig stress och infektioner under graviditeten har bland annat kopplats till förtidig födsel, låg födelsevikt och störningar i barns neurologiska utveckling, samt till hjärtsjukdomar, astma, allergier, eksem, typ 2-diabetes och viktproblem senare i livet.

Allergener

Eftersom barn generellt spenderar mer tid utomhus än vuxna exponeras de även för högre halter av luftburet pollen. Exponeringen för pollen hos barn har kopplats till högre förekomst och svårare symptom från astma, sämre lungfunktion samt ökad förekomst av andra luftvägssjukdomar. Symptomen från pollenallergi tenderar att vara särskilt allvarliga i områden som även har höga halter av luftföroreningar. Lunghälsa och astmaförekomst kan också påverkas av fukt och mögelväxt i inomhusmiljön både hemma och i förskola/skola. Allergier och astma kan också försvåra barns skolgång och på så sätt få långvariga konsvenser för deras akademiska utveckling.

Antalet besök till sluten- och/eller specialiserad öppenvård relaterade till allergisk rinit (hösnuva) i Stockholms län bland personer yngre än 19 år mer än fördubblades mellan åren 2008 och 2019 (29). Den största andelen (35 procent) av dessa besök gjordes av ungdomar i åldern tio till 14 år och den lägsta av barn yngre än fem år (9 procent). Samtidigt har forskningen visat att pollensäsongen i Stockholmsområdet har blivit betydligt längre sedan 1970-talet. Enligt BMHE 19 angav 22 procent av tolvåringarna att de var känsliga för pollen (Läs mer på sidan om allergi och astma). Sannolikt kommer hälsobesvär relaterade till pollen att vara aktuella under längre perioder framöver än vad de är idag.

Mental hälsa

De flesta ungdomar i Sverige känner till de pågående klimatförändringarna och att många av dem, likt barn och ungdomar i många andra länder, känner oro, rädsla, sorg, ilska eller maktlöshet inför hur de kommer att påverka deras liv och vår planet. Det är därför viktigt att vuxna i barnens omgivning hjälper till med råd och handlingar som kan motverka deras känsla av maktlöshet och oro inför klimatfrågor.

Enligt BMHE 19 är stark klimatoro generellt vanligare bland flickor än bland pojkar i Stockholms län. Bland tolvåringar som bor i storstadsregionerna angav 31 procent av flickorna och 22 procent av pojkarna att de ”ofta eller mycket ofta” oroade sig för hur klimatförändringarna kommer att påverka deras liv. Sammanlagt var det 27 procent av tolvåringarna i storstadsområden som angav att de ”ofta eller mycket ofta” oroade sig för klimatfrågan, vilket var högre än i både förorts- och pendlingskommuner (21 respektive 22 procent) (figur 5).

Klimatförändringar, figur 5. Klimatrelaterad oro i relation till kommuntyp. Andelen (procent) tolvåringar som väldigt ofta/ ofta oroade sig för hur klimatförändringarna kan komma att påverka deras liv. Uppdelat på kommuntyp och kön.

Andelen som ”ofta eller mycket ofta” oroade sig för konsekvenserna av klimatförändringar var högst (28 procent) bland barn vars föräldrar var födda utanför Europa, medan motsvarande siffra bland barn vars föräldrar var födda i Sverige var 22 procent (Fig.6).

Klimatförändringar, figur 6. Klimatrelaterad oro i relation till föräldrarnas födelseland. Andelen (procent) tolvåringar som väldigt ofta/ofta, alternativt ibland, oroar sig för hur klimatförändringarna kan komma att påverka deras liv. Uppdelat utifrån vårdnadshavarnas födelseland.

När klimatoron hos tolvåringar relaterades till föräldrarnas utbildningsnivå var andelen barn som oroade sig för klimatfrågor ”ibland eller oftare” lägst bland pojkar med lågutbildade föräldrar (44 procent) och högst bland flickor med högutbildade föräldrar (69 procent). Föräldrarnas utbildningsnivå visade starkare samband med pojkarnas klimatoro än med flickornas: bland pojkar var andelen som oroade sig för klimatfrågor ”ibland eller ofta” högre när föräldrarna var högutbildade, medan motsvarande andel bland flickor varierade mycket lite med föräldrarnas utbildningsnivå (figur 7).

Klimatförändringar, figur 7. Klimatrelaterad oro i relation till vårdnadshavares utbildningsnivå. Andel (procent) tolvåringar som oroas väldigt ofta/ofta, ibland eller sällan/aldrig, över hur klimatförändringarna kan komma att påverka deras liv. Uppdelat utifrån kön och vårdnadshavarnas högsta utbildningsnivå.