Kontaktallergi vid behandling av diabetes typ-1 - Kartläggning av hudbesvär från insulinpump och/eller blodsockermätare

Behandling med sensor och pump som fästs på huden har radikalt förbättrat prognos och livskvalitet för personer med diabetes typ 1. Samtidigt har användning av sensor och pump gjort att många, ofta barn, har drabbats av svåra hudbesvär och livslånga kontaktallergier.

Syftet med undersökningen var att kartlägga hudbesvär bland personer med
diabetes typ-1, som orsakats av sensorer för blodsockermätning och
insulinpumpar. Ytterligare ett syfte var att inhämta kunskap om vilka ämnen
och produkter som ofta orsakar hudallergier.

Frågor vi ville ha svar på var:

  • Vilka ämnen ger kontaktallergi vid behandling med sensor och pump, och
    vilka produkter ger oftast hudbesvär?
  • Finns det limämnen i sensorer och pumpar (framför allt akrylater) som ger kontaktallergi, som vi inte kan hitta idag med våra testserier?

Sammanfattning

Vid behandling av diabetes typ-1 används i allt större utsträckning
insulinpumpar och sensorer för blodglukosmätning. Behandlingen förbättrar
livskvaliteten för personer med diabetes och minskar risken för biverkningar
som hypoglykemi (lågt blodsocker) och hjärt-kärlsjukdom. Drygt 97 procent
av barn med diabetes typ-1 använder sensor och motsvarande siffra för vuxna
är drygt 80 procent.

Sedan 2016 har patienter som använt pump eller sensor för behandling av
diabetes testats på Hudallergimottagningen på grund av svåra hudbesvär
som rodnad, klåda, blåsor och sår. Testningen har visat att de utvecklat svåra
kontaktallergier, framför allt orsakat av akrylater (limämnen) i sensor och
pump. Kontaktallergierna finns kvar hela livet.

Hur gick vi till väga?

Personer med hudbesvär som de själva relaterade till behandling med
sensor/pump kunde, om de önskade detta, vända sig till Hudallergimottagningen för att göra en lapptest på ryggen. De testades med sina egna produkter, svensk basserie, ytterligare parfymämnen och en speciell testserie för akrylater/limprodukter.

Undersökningen pågick mellan juni 2020 och hösten 2021. 45 personer med
hudbesvär testades, varav 17 barn.

Vad blev resultatet av undersökningen?

  • 39/45 uppvisade en eller flera relevanta kontaktallergier som kan
    kopplas till sensor och pumpanvändning.
  • 31/45 uppvisade allergi mot någon akrylat (limämne) i testserien eller
    mot klisterdelen på sensor eller pump.
  • 24/45 var allergiska mot parfym och 8/45 mot konserveringsmedel.
    Konserveringsmedel och parfym är vanligt i schampo, dusch- eller
    hudkräm.

Vilka är slutsatserna?

Nio av tio personer i undersökningen var allergiska mot något ämne som kan
kopplas till användning av sensor och/eller pump. Två tredjedelar av
personerna uppvisade någon allergi mot akrylater eller klistret på sensor och
eller pump.

Regelverket för medicintekniska produkter ger inte sjukvården och
patienterna rätt att veta vilka ämnen som finns i sensorer och pumpar, trots
att de bär dem på huden i decennier. Konsekvensen är att användarna
riskerar livslånga kontaktallergier som hade kunnat undvikas om innehållet
hade varit känt. Som en yttersta konsekvens finns det personer som utvecklat flera allergier och inte kan använda de sensorer och pumpar som finns på marknaden idag. Då innehållet i sensorer och pumpar inte är känt kan vi inte heller undersöka om dessa ämnen kan påverka övriga kroppen negativt.

Den trasiga huden, som är ett resultat av kontaktallergin mot sensor och pump, bidrar sannolikt till att parfymallergi är vanligt bland testpersonerna. Det kan därför vara en bra strategi för alla som använder sensor/ pump att använda parfymfria produkter på kroppen i största möjliga mån.

Det är viktigt att beakta risken för livslånga kontaktallergier vid regionens upphandlingar av diabetesprodukter i Region Stockholm och vid godkännande av nya sensorer och pumpar. Regelverket för medicintekniska produkter behöver ändras så att det blir ett krav att deklarera innehållet i produkterna.

Rapport 2021:11
ISBN 978-91-88361-39-4

Senast ändrad 2022-02-16

Publicerad: 2022-02-16